Förra helgen åkte Mattias och jag till Köpenhamn för att spela. Och jag vill så gärna att någon ska åka tillbaka till 2006-2008 när jag gick mina första år på musikhögskolan och var rädd för allting, och berätta för mig då, att det blir såhär sen.
Vi tog oss hem till Piotr där vi bodde.
Hans lägenhet hade takterass
och den här utsikten
och det här vardagsrummet
och vi stormtrivdes.
Piotr är en av de där goda, fina dansvännerna som jag aldrig riktigt vet vilka event han kommer åka på, men när han är på samma som jag, så är det alltid superkul. En gång på ett dansgolv utbrast jag "Next time we're at an event that has a strictly, will you compete with me?!" just because he is So. Much. Fun.
Efter lite vila och mat var det redan kväll och vi begav oss mot kvällens venue, Happy Feet.
Det är en vacker stad med ett vackert ljus.
Vi fick stadscykelabonnemang! Jag var jättejättenervös eftersom jag inte har cyklat på cirka tio år (på grund av min rygg, som ju är helt bra nu, men jag har ändå inte kommit igång, för min cykel var trasig och andra bortförklaringar) (Mattias log sitt milda "jag känner dig och tycker om dig"-leende när jag blev sådär nervös). Och sedan var det HUR roligt som helst. Jag har aldrig cyklat elcykel förut heller. Och Köpenhamn är helt platt. Så det var ju bara att flyga fram!
Åtta timmar senare: En däckad bluesduo efter avklarad spelning. Jag vet ju att jag blir såndär, men jag har aldrig sett det dokumenterat förut. :)
No comments :
Post a Comment