nere från fjället



Nu är vi hemma igen. Det är underligt. Fjällvandringsliv är så annorlunda från hemmaliv att det känns som en dröm. Och det gick så fort också. Var vi verkligen där? Men det var vi ju. Väl?

vi har haft det så underbart. Två dåliga saker hade jag att dras med: att jag var förkyld nästan hela vandringen - det är inte klokt hur mycket svagare och tröttare man blir av en förkylning, men det var ju bara att gå långsamt, stanna ofta och så liksom fortsätta - och att det var mycket kallare än vi hade räknat med. Rookie mistake! Vi har ju bara fjällvandrat i juli annars och förväntade oss att det skulle vara samma temperatur som då; istället hade vi i snitt fem grader kallare än vi trott. Nåväl, det gick ju bra även om jag frös ibland. En erfarenhet rikare på den fronten också. Och på det stora hela var ju vandringen fantastisk.

Fotom kommer förstås i mängder men först ska jag vila, börja skolan och träffa massor med vänner.

***

We're home. It's strange. Hiking life is so different to life at home that it feels like a dream. And it went by so fast. Were we really there? But I know we were. Right?

It's been so wonderful. We had two bad things to cope with: I had a cold almost the whole time - it's weird how much weaker and more tired you get with a cold, but all we could do was walk slower, stop more often and then just go on - and also, it was much colder than we thought. Rookie mistake! We've only been hiking in the mountains in July before, and expected it to be around the same temperature now; instead we had about five degrees (Celsius) colder than we thought. So now we've learned that the hard way. :) And on the whole, the hike was amazing.

There will be photos galore, fo course, but first I'm going to rest, start school and see loads of friends.


No comments :

Post a Comment