frukost på prima gård



Det blev tisdag på Medeltidsveckan och vi åkte norrut på utflykt!




Första stoppet på utflykten var Prima Gård utanför Fårösund.




Ännu ett sådant där ställe som jag tycker så mycket om, med så mycket fina saker och vackra rum att titta på och befinna sig i. Men primärt var vi där för att äta frukost ...




... och det gjorde vi helhjärtat och med mycket glädje. Det var så himla gott! Brynt smör alltså. Nomnomnom.







Jag smög runt en del utanför och tittade och fotade också. Vi hade inte bråttom på vår utflyktsdag, och ögat måste ju också få sitt, när man hamnar på vackra platser. Har ni vägarna förbi Fårösund, åk hit och ät frukost! Det var värt varje krona. (Fortsättningen på utflyktsdagen kommer!)

medeltidsveckan del 1



Terminen har som sagt börjat och mitt långa sommarlov är slut, men för ett par veckor sedan hann jag med ett äventyr till, som jag inte bloggat om än: Jag var på Medeltidsveckan i Visby.

Jag tycker själv att det är lite märkligt att jag åkte dit, jag som inte har något särskilt intresse av medeltiden. Men jag har ju ett intresse av sådant som är fint och färgrikt och sagolikt. Och Trevliga Trion åker varje år sedan länge tillbaka, så när de erbjöd mig både tältplats och bilplats och sovgrejer och kläder - ja, allt det praktiska ordnat helt enkelt - så tyckte jag, varför inte? Det vore väl roligt att testa. Och det var det!


Det var en del fix och jox med kläderna. Men man kommer ganska billigt undan i kvinnokläder (linnekjortel + yllekjortel). Här sitter Johanna och snörar på sig lindorna till sin vikingaoutfit med pösbyxor och kjortel.



Första kvällen var det invigningsfest. Då satt vi på en filt i en slänt vid stranden och lyssnade på ett smakprov av alla konserter som skulle hända under veckan.


Här är en medeltidsveckakändis av något slag.


Sedan blev det läggdags och jag var redan knastrött (något som skulle hålla i sig hela veckan, för övrigt - så mycket intryck hela tiden, jag däckade rätt tidigt på kvällarna). Såhär trevligt lyste det i tältet bredvid vårt i lägret.


Godmorgon!





När vi fått i oss frukost andra dagen var det dags att bada! Det blåste fasligt, och skvätte. :) Men det var ett himla trevligt och roligt bad.


Men Lisa ... :)





Sedan gick vi på marknaden! Jag är ju inte så förtjust i att köpa grejer, och gjorde inte det heller, utom mat förstås. Men det var helt onödigt att köpa grejer, det fanns så mycket att titta på och fråga om att det var nöje nog i sig.


Det blev ganska många the hills are alive!-uttryck under veckan.


Åh, Visby ändå ... Så vackert!


Här är vårt läger! Vi bodde i ett tältläger som hade en tidsrestriktion - jag tror det var 800-1599 eller så. Vilket innebar att allt som syntes skulle se ut att vara från den tiden (som Johanna sa, "det viktiga är ytan"). Inga plastpåsar eller moderna kläder eller så. Jag tyckte att det var lite fånigt, men det fungerade faktiskt; det var som att gå runt i en film. det enda som var lurigt är att jag var tvungen att smyga så med kameran - så att den skulle synas så lite som möjligt ...



Men tyvärr blåste det supermycket hela dagen, och mittpinnen i vårt tält välte litegrann och rev upp ett litet hål. Så vi blev tvungna att fälla ned det till ett lägre läge. De andra fick svårt att sova sedan på grund av oväsendet när vinden ryckte i tältduken, men jag pluppade i öronproppar och är ju välsignad med god och trygg sömn i största allmänhet, så för mig gick det bra. Dock var detta inte det sista äventyret vi hade med tältet - fortsättning följer tyvärr ...


Tur att man har nödproviant för prövningar, rimligt placerad i första hjälpen-lådan.




På kvällen tog vi en promenad genom Visby, åt pizza och var sedan så trötta efter all blåst och allt tältjoxande att vi mest gick hem och däckade. Och det var den måndagen i Visby!


Medeltiden klär mig. :)

nu har vi flyttat



Där sitter min älskade och räknar sin matte, bland flyttkartongerna hemma i vår lägenhet.

Det är liksom så många utropstecken i mitt hjärta i den meningen att det bara sväller i mig.

Precis en sådan lägenhet som jag önskade åt oss, har vi fått att bo i, i andra hand i ett år. Det är en trea på 73 kvadrat (det är så stort här, som ett slott!) i precis det område jag hade ville ha (det eller Guldheden då kanske) (vi bor i Kärralund, åt öster till, mellan Örgryte och Kålltorp), med hela Delsjöområdet med alla träd och stigar och sjöar och motionsspår alldeles nästgårds, och hundra meter till vagnen.

Det är fönster åt tre håll och balkong och badkar och diskmaskin (!!!). Vi hyr delvis möblerat, vilket är knepigt eftersom både Jens och jag hade möbler sedan innan; å andra sidan ingick det en gigantisk skön soffa och en gigantisk teve att titta på film på, så det kommer bli gott om mys- och filmkvällar här framöver. :) Vardagsrumsgolvet är stort nog att dansa blues på - i alla fall en åtta-tio par sådär. Jag kunde inte önska mig mer.

Höstterminen på mina olika jobb har börjat sätta igång så smått. Jag vet inte vart sommaren tog vägen, men är som alltid lycklig när hösten kommer. Det är något i luften om morgnarna redan, det där klara, friska, som betyder nystart och energi och liv för mig. Och varenda kväll får jag gå och lägga mig bredvid Jens. Varendaste! Inte en helg, inte en långhelg, inte ett par semesterveckor. Varendaste kväll. (Och varendaste morgon vaknar jag att hans alarm ringer halv sju (när jag har en och en halv timme kvar att sova) ... :))

Det är så ofantligt trivsamt i mitt liv just nu, och jag har ork och lust att sätta igång med det som blivit försummat under de här månaderna utan rutiner och fast förankring. Det är en av mina älsklingskänslor.

Hoven Droven | Årepolska

morgon på sjöbacka gård



Dagen efter Jennies och Niklas bröllop vaknade vi, Jens och jag och Anna och Emelie, på ett bed & breakfast i Skillinge. Där var det inte fult.




Jag var tvungen att gå runt och fota lite. De där rosorna fotade jag från ut genom fönstret i mitt och Jens fina rum. Det var så himla lyxigt att vakna sömnig i sådana där fluffiga, vita lakan och så bara titta ut och så är allting så vackert.



Jag hade tänkt att det skulle vara så pittoreskt att det var löjligt att bo på bed & breakfast på Österlen. Att det skulle kännas tillgjort. Och så var det liksom inte löjligt alls! Bara vackert och skönt, sådär så att jag kände att jag skulle vilja stanna där och bara vara och andas i några dagar. Det kunde jag inte den här gången, för jag hade andra planer, men kanske nästa år?



När jag hade fotat av mig en aning slog jag mig ned vid frukostbordet.




Och efter frukosten gick jag ut och tog en vända till runt huset, bara för färgernas skull.


Hejdå, Sjöbacka gård! Vi ses en annan gång.

(Sedan tog jag bussen och tåget till Malmö ihop med Jens, och sedan ensam vidare till flygplatsen därifrån, för min sommarresa var ännu inte slut. Men mer om det senare!)

Richard Walters | The Rules for Lovers